1445

Di Wikipédja

Sa paj ka konsèrnen lannen 1445 di kalandriyé julyen.

Évènman[chanjé | Chanjé wikikod]

Lafrik[chanjé | Chanjé wikikod]

  • 25 désanm : rwè étchopyen-an Zara Yacoub ka briga soultan-yan d’Ifat é d’Adal atè Gomit, sa ki ka mété fen o lit and krétchen ké mouzoulman an Létchopi.


  • Pòtidjé-a ka fondé roun faktori asou zil-a Arguin. Henri le Navigateur ka pasé roun akò ké koumèrsan arab : karavèl pòtidjé-ya ka òbténi roun monopòl désannal. Nou ka échanj blé ké tisou kont lò lé lèsklav.

Lazi[chanjé | Chanjé wikikod]

  • Koumansman di règn di Alam Shah Sayyid, soultan di Delhi (finisman an 1451).

Léròp[chanjé | Chanjé wikikod]

  • 9 janvyé : lòrdonnans ki dit di Nancy ka prèskri réyòrgannizasyon ké épirasyon-an di larmé rwayal-a an Lafrans.
  • 8 avril: Marguerite d'Anjou (1429-1482)lépou di Henri VI di Langlétè.
  • 19 mè : pronmyé batay d’Olmedo an Kasti.
  • 26 mè : lòrdonnans di Louppy-le-Châtel. Kréyasyon pa Charles VII dé pronmyé troup pèrmanant (konpagni-ya di lòrdonnans) an Lafrans, gangan dé larmé régilyé fransé.
  • Prentan : troup-ya d'Écorcheurs di dofen Louis, ka rouvini di Swis é di Ro-Lalzas, ka ravajé Bourgògn-an.
  • 19 jen : lòrdonnans di Sarry-les-Châlons ka fè di tay-a roun enpo pèrmanan an Lafrans, pou finansé réfòrm militèr-ya. Nòb-ya an sa ègzanpté é divèt an konpansasyon swiv métché-a dé zarm.

Nòt ké référans[chanjé | Chanjé wikikod]

Lyen ègstèrn[chanjé | Chanjé wikikod]