Kriyòl Gwiyannen : Diférans ant vèrsyon

Di Wikipédja
Contenu supprimé Contenu ajouté
FanmDjok (kozman | kontribisyon)
Aucun résumé des modifications
Awker22 (kozman | kontribisyon)
rv
Lign 15 : Lign 15 :
| léjann kart = Lègsik di palò an Kriyòl Gwiyannen ki ka fòrmen kart Lagwiyann.
| léjann kart = Lègsik di palò an Kriyòl Gwiyannen ki ka fòrmen kart Lagwiyann.
}}
}}

'''Kriyòl Gwiyannen''', '''kriyòl Lagwiyann''' oben rounso '''Gwiyannen''', sa roun [[kriyòl]] ké baz lègsikal [[fransé]] palé annan [[Lagwiyann]] ké [[Brézil]], annan roun parti di léta vwézen : Lanmanpa. Li té égalman parsyèlman enfliyansé ké annglé (lègzanp : chwit, dérivé di ladjègtif "sweet"), potidjé (lègzanp : briga, dérivé di vèrb "brigar"), èspangnòl (lègzanp : èstati, ki ka soti di mo "estatua") ké néyèrlandé afòs di lokipasyon sigsésiv.
'''Kriyòl Gwiyannen''', '''kriyòl Lagwiyann''' oben rounso '''Gwiyannen''', sa roun [[kriyòl]] ké baz lègsikal [[fransé]] palé annan [[Lagwiyann]] ké [[Brézil]], annan roun parti di léta vwézen : Lanmanpa. Li té égalman parsyèlman enfliyansé ké annglé (lègzanp : chwit, dérivé di ladjègtif "sweet"), potidjé (lègzanp : briga, dérivé di vèrb "brigar"), èspangnòl (lègzanp : èstati, ki ka soti di mo "estatua") ké néyèrlandé afòs di lokipasyon sigsésiv.


Lapò di lanng afriken (notanman dé lanng gbe pou so èstif If don't get unblocked from the English wikipedia I am kashooting myself lmaoigtir granmatikal) ké lanng pèp Nativ anmériken (pou vokabilèr ki ka konsèrnen fonn ké flòr-a) sa fondanmantal annan lorijinalité di lanng-an.
Lapò di lanng afriken (notanman dé lanng gbe pou so èstrigtir granmatikal) ké lanng pèp Nativ anmériken (pou vokabilèr ki ka konsèrnen fonn ké flòr-a) sa fondanmantal annan lorijinalité di lanng-an.


Kriyòl Lagwiyann risouvwè égalman lapò di tchèk lanng réjyonal kou bréton ké charanté.
Kriyòl Lagwiyann risouvwè égalman lapò di tchèk lanng réjyonal kou bréton ké charanté.

Vèrsyon di 26 janvyé 2020 à 23:24

Kriyòl Gwiyannen
Gwiyannen
Péyi Lafrans, Brézil
Réjyon Lagwiyann, Lanmanpa
Nonm di lokitò 300 000 - 350 000
Klasifikasyon di fanmi
Fanmi ▪ Pidgin ké kriyòl
  • Lanng kriyòl
  • Kriyòl ké baz lègsikal fransé
  • Kriyòl Gwiyannen
Kod di lanng
ISO 639-1
ISO 639-2
ISO 639-3 gcr
Kart
Kart
Léjann kart Lègsik di palò an Kriyòl Gwiyannen ki ka fòrmen kart Lagwiyann.

Kriyòl Gwiyannen, kriyòl Lagwiyann oben rounso Gwiyannen, sa roun kriyòl ké baz lègsikal fransé palé annan LagwiyannBrézil, annan roun parti di léta vwézen : Lanmanpa. Li té égalman parsyèlman enfliyansé ké annglé (lègzanp : chwit, dérivé di ladjègtif "sweet"), potidjé (lègzanp : briga, dérivé di vèrb "brigar"), èspangnòl (lègzanp : èstati, ki ka soti di mo "estatua") ké néyèrlandé afòs di lokipasyon sigsésiv.

Lapò di lanng afriken (notanman dé lanng gbe pou so èstrigtir granmatikal) ké lanng pèp Nativ anmériken (pou vokabilèr ki ka konsèrnen fonn ké flòr-a) sa fondanmantal annan lorijinalité di lanng-an.

Kriyòl Lagwiyann risouvwè égalman lapò di tchèk lanng réjyonal kou bréton ké charanté.

Kriyòl gwiyannen gen rounlo palò an koumen ké kriyòl di Lézanti-ya, an révanch, pou so prounon pésonnèl, li ka prézanté davantaj di similitid ké kriyòl di zilé Moris, dé Séchèl é di Lalwizyann.

Li divini roun véritab lanng o fil di tan, toujou an konstant lévolisyon, anba lenfliyans-a di fransé épi lanng di péyi vwézen-yan (Brézil, Sourinanm).

Listwè

Kriyòl gwiyannen té roun lanng palé ant katib ké kolon. Men kondisyon-yan di konstitisyon di kriyòl di Lagwiyann té sansibman diféran di kriyòl antiyé, di roun pa an rézon di djopopo ant Fransé, Annglé, Olandé, PotidjéÈspagnòl, é, di rounòt pa, di djalèk fransé kou kadjen té bokou enfliyansé kriyòl gwiyannen, sa ki randé li sansibman diféran do kriyòl Matinikè, Aysyen, Sentlisyen ké Gwadloupéyen. Annan téritwè Brézilyen-an di Lanmanpa, frontalyé ké Lagwiyann, sa kriyòl gwiyannen té souvan konfonn ké Karipounya, rounòt Kriyòl. Atò, kriyòl gwiyannen-an sa larjman palé é konprann laba.

I ka ègzisté kidonk annan kriyòl gwiyannen-an tchèk mo an koumen ké kriyòl Lézanti, soupannan, oun sèrten nonm di palò ka diféransyé yé sansibman.

Dayò, Gwiyannen-yan ka prounonsé lèt "r" kou annan réjyon fransilyenn-an. Alò ki atè Lézanti, prounonsyasyon-an di "r" ka sanblé simi-vwéyèl "w".

Vokabilèr Prounonsyasyon an fransé bò Gwiyannen-an An kriyòl gwiyannen Prounonsyasyon an fransé bò Antiyé-a
Riz Ri Douri Wi
Dormir Dormir Dronmi Dowmiw

Prounon pésonnèl-a sa plasé anvan non-an, kontrèrman annan varyété antiyé :

Fransé Ma maison Leurs enfants Sa femme
Kriyòl gwiyannen Mo kaz Yé timoun So fanm/So madanm
Kriyòl gwadloupéyen Kaz an mwen Ti-moun a yo Madanm ay/Fanm ay
Kriyòl matinikè Kay mwen Ti-moun yo Madanm-li/Fanm-li

Marké ké lègsik

Vwéyèl-ya sa :

  • a (anwa) ; é (tchenbé) ; è (dibè) ; i (divan); o (dilo) ; ò (chalò) ; ou
  • "ou" pé fika konsidéré antan ki vwéyèl (dibout ⇒ debout an fransé) annan ka-a di oun simi-vwéyèl sala ké "w".

Simi-vwéyèl-ya sa :

  • w (kou pou wapa ⇒ bwa trè rézistan o nwizib ),
  • y (kou pou (ayè ⇒ hier an fransé),

Vwéyèl nazal-ya sa :

  • en ⇒ dipen, chyen ; an ⇒ konranannan, on ⇒ rézon, wonm.

Konsonn-yan sa :

  • b, ch, d, f, g, j, k, l, m, n, p, r, s t, v, z. (pa di : c, h, q, x).
Konparézon di menm tègs annan diféran kriyòl ké baz lègsikal fransé vwézen é an fransé.
Fransé Tous les êtres humains naissent libres et égaux en dignité et en droits.

Ils sont doués de raison et de conscience et doivent agir les uns envers les autres dans un esprit de fraternité. 

« Déclaration Universelle des droits de l'Homme (Article premier) » [archive].

Kriyòl gwiyannen Tout moun fèt lib é égal annan dinyité ké annan drwè.

Yé gen rézon ké konsyans, é divèt aji roun bay ròt kou frè ké sò.

Kriyòl rényonè Tout bann zïmin i éné lib é égo dan la dinité ek dann droi.

Zot nana la rézon ek la consians é zot i doi azhi inalot dan inn lespri fraternité

Kriyòl sent-lisyen Tout imen ka net lib égo an dignité épi yo dwa.

Yo ni rézon ek konsyans la épi dwet aji yonn pou lot adan yonn lespri di fraternité

Kriyòl gwadloupéyen Tout moun ka nèt lib é égal an dinyité é an dwa.

Yo tini rézon épi konsyans é yo pou aji yonn ba lòt adan on lèspri a fratènité.

Kriyòl morisyen Toute bane zimin nèt lib é égo dan la dignité é dan bane droi la.

Zot ena la rézon ek la conscians é fodé ki tout dimoun azi dan ene lespri fraternité

Kriyòl ayisyen Tout moun fèt lib e egal nan diyite ak dwa.

Yo gen la rezon ak konsyans epi yo fèt pou aji youn pou lòt nan yon lespri fratenite.

Kriyòl martinikè Tout moun ka nèt lib é égal an dinyité é an dwa.

Yo ni rézon épi konsyans, é dwet aji yonn pou lòt adan an lespri di fraternite.

Kriyòl gwiyannen (atchwèl) Kriyòl gwiyannen (klasik) Kriyòl matinikè Kriyòl gwadloupéyen Kriyòl ayisyen Kriyòl sent-lisyen]] Kriyòl rényonè Kriyòl morisyen Fransé
Tout moun fèt lib é égal annan dinyité ké annan drwè. Yé gen rézon ké konsyans, é divèt aji roun bay ròt kou frè ké sò. Toute moune fèt lib et pis égal annan dignité qué annan droai. Yé gen réson et pis conscience, et pis divè aji roun bay ròt kou frè qué sò. Tout moun ka nèt lib é égal an dinyité é an dwa. Yo ni rézon épi konsyans, é dwet aji yonn pou lòt adan an lespri di fraternite. Tout moun ka nèt lib é égal an dinyité é an dwa. Yo tini rézon épi konsyans é yo pou aji yonn ba lòt adan on lèspri a fratènité. Tout moun fèt lib e egal nan diyite ak dwa. Yo gen la rezon ak konsyans epi yo fèt pou aji youn pou lòt nan yon lespri fratenite. Tout imen ka net lib égo an dignité épi yo dwa.yo ni rézon ek konsyans la épi dwet aji yonn pou lot adan yonn lespri di fraternité. Tout bann zïmin i éné lib é égo dan la dinité ek dann droi. Zot nana la rézon ek la consians é zot i doi azhi inalot dan inn lespri fraternité Toute bane zimin nèt lib é égo dan la dignité é dan bane droi la. Zot ena la rézon ek la conscians é fodé ki tout dimoun azi dan ene lespri fraternité Tous les êtres humains naissent libres et égaux en dignité et en droits. Ils sont doués de raison et de conscience et doivent agir les uns envers les autres dans un esprit de fraternité. Modèl:Lien web.

Lèksik :

LÈKSIK FRANSÉ - KRIYÒL GWIYANNEN

TI DIKSYONÈR FRANSÉ - KRIYÒL GWIYANNEN Français Créole Guyanais

Kriyòl Gwiyannen/ Kriyòl Lagwiyann

(futur) Wa (vieilli) / Ké
À cause de Pou rézon ki
À ce moment-là, alors Lò-la
À l’envers Divan-dèyè, lanvè-landrèt
À présent, de nos jours Atchwèlman, jòdla
Abasourdi Ababa, èstébékwé
Abeille Mouch-myèl
Abords de l’habitation Lantouraj kaz
Abris Ajoupa, Latcho-oko
Abruti Kòkòdò, Tèbè, bèdèkòk
Accélérer Pézé, pitché
Accélérer (quelqu’un) Zizi galopant (bay zizi galopant)
Accent Laksan, aksan
Accord (d’un commun …), conjointement Ansanm-ansanm
Acheteur Achtò   
Acre Rak
Affaire compliquée Chyen-maré, batmanman
Âgé Granmoun
Agréable, Bon goût Chwit, Koupé dwèt
Aiguiser Filé
Ainsi Konran, konsa
Aller Alé, pati
Aller (s’en…), partir Do, pati, dékòsté
Aller voir pour ….. Joujé…..
Ailleurs Ròt bò, ròt koté, ayò (vieilli)
Allonger Bay chenn
Amadouer, Endormir la vigilance Amòrfrézé, amòrfozé, anmòrfozé
Ample, flottant Badja
Amuser Anmizé
Animal Zannimo, bèt
Apparemment I sanblé , konsidiré
Apporter son concours Bay : chenn, lavwa, lanmen, andan
Appuyer Pézé
Araignée Arengnen, zagriyen, zagrignen
Arbalète Labalèt, larbalèt
Argent Soumaké,   plon
Argent, Monnaie Lanmonnen, soumaké
Armoire Lèrmwè
Arracher Raché
Arriéré Nèg komanbo
Arriver en grand nombre Dévidé
Arrogant Gran larjò
Assiette Zasyèt, plat-manjé
Assurer Asouré, asiré
Attacher Maré
Attraper Trapé, tchenbé
Autorité (sous) Anba lòpsyon
Autre, un autre Ròt, wòt, rounòt
Autres (les) Ròt ya
Autrui Otri (vieilli)
Avare Variché
Avec Ké, ansanm ké
Aveugler Vèrglé
Baffe Babòtchèt, babotchèt, palaviré
Bagne Bangn
Bagarreur Baroufyò
Bajoue Bajòl
Balançoire Balansin
Baptême Batenm
Bâton plat aidant à laver le linge, Batwèl
Bâton, perche aidant à naviguer Takari
Battre (se) Briga, fè tchòk, bigas
Battre à plate couture Ranté
Bavarder, ricanner Tchi-tchi-tchi
Beaucoup Oun ta, roun ta, oun lo, roun lo, oun patché, roun patché, séryé, oun jwé, si tan di, apachachou
Beaucoup Soso, Toubonnman
Beauté Bèlté
Béquille Béki, biki
Besoin Bézwen, benzwen
Bidon à laver du linge Bay (« La pli bèl anba la bay  ! »)
Bien arrangé Annòrd
Bien debout, en pleine forme

En pleine force de l’âge, en pleine forme

Djòk

Pindjòkò

Bien sûr ! C’est ça ! (sarcasme) A ten ! Atchen !
Bientôt Talò, Titalò, Dimen-tanto
Blague mensongère Darloz, darlouz
Blanc vivant en Guyane depuis de longues années Pòpòt (bagnard), vyé blanng, Masogan
Blessure interne Blès
Boisson (alcoolique) Bwéson
Boire de l’alccol Tchivé
Bon Di vrè
Bon à rien Pandriyò
Bonhomme Bonlonm, bolonm
Boucle d’oreille Pandòrè
Boucherie Bouchouri
Bouillon Bòryan, bouyon, rès, rabyo
Bouquet Boutché
Brasser Lélé, Touyé
Bricoleur Bouzougnò, bouzougnen
Brouiller avec… Mal ké…
Broyer, écraser Kayakaya, kakaya
Bruit (grand) Boukan, dézòrd
Bruit incompréhensible, attroupement Bankoulélé
Brutal Mastòk, groso, blip
Bureau Biro
C’est pas la grande forme ! Flègèdè, kanyan-kanyan
Cabosser, déformer Mòtòk-mòtòk, motòk-motòk
Cadence Djèz, gréman, bidjoul, kadans

Tchèk dolo an kriyòl gwiyannen

Marké klasik (marké modèrn) : anmòrfwézaj fransé (proverbe ékivalan an fransé)

  • « Roun chin pa ca couri dèyè dé zo » (Roun chyen pa ka kouri dèyè dé zo) : Un chien ne court pas après deux os (On ne court pas deux lièvres à la fois).
  • « Lò poule lévé asou dizé, a manjé i ca sassé » (Lò poul lévé asou dizé, a manjé i ka sasé) : Quand la poule a fini de couver, elle cherche à manger (Tout travail mérite salaire).
  • « Chin pa ca fè chat » (Chyen pa ka fè chat) : Un chien ne fait pas de chat.
  • « Sa qui la pou to dileau pas ca chariél » (Sa ki la pou to dilo pa ka charyé'l) : ce qui doit arriver, arrivera.
  • « A graine douri ca plen sac douri. » (A grenn douri ka plen sak douri.) : C'est en ajoutant des grains de riz qu'on remplit un sac (petit à petit, l'oiseau fait son nid).
  • « Roun lanmen lavé ròt » (Roun lanmen lavé ròt) : Une main lave l'autre (« il faut s'entraider » ou bien « une action en efface une autre »)[1].

Granmèr

Artik-a

An kréyòl gwiyanè, i pa ka ègzisté di mark di janr féminen oben maskilen. Fòrm-an di artik-a sa kidonk menm bagaj pou non maskilen ké féminen.

Artik défini-a

Artik défini sengilyé ka vini akolé so kò dèyè mo ki li ka akonpagné, é sa séparé pa roun trè di inyon. Artik défini-a sa "a" :

chèz-a tab-a
la chaise la table

"ya" sa mark di pliryèl défini. Li sa égalman plasé aprè non-an :

tab-ya
les tables

Pou mo ki ka tèrminé an "on", "an", "en" ou "-n", nou ké itilizé "yan"

Timoun-yan
Les enfants

Artik endéfini-a

Artik endéfini-a gen oun fòrm inik, "oun" (égalman entèrchanjab ké "roun"), ki sa plasé anvan non-an :

Oun wonm Oun fanm
Un homme Une femme

An kréyòl gwiyanè, artik endéfini pliryèl fransé "des" pa ka fòrséman posédé di ékivalan :

Li ka manjé manng.
Il mange des mangues.

Men i vrè ki pafwè nou pouvé antann moun di é itilizé "dé" kou ékivalan fransé di "des".

Janr-a

Pou dézigné oun zannimo, sèks ka swiv artik-a :

Oun fimèl chyen
Une chienne
Oun mal chyen
Un chien

Prounon pésonnèl sijé-ya ké ladjègtif posésif-ya

Prounon pésonnèl sijé-ya ké prounon posésif-ya sa idantik sof pou "son, sa, ses" = so. Prounon-yan sa toujou plasé divan vèrb-a sof pou lenpératif-a. Nou ké anplwayé osi byen mo pou "mon papa" = mo papa, "ma maman" = mo manman ki pou "mes cousins" = mo kouzen. Prounon pésonnèl-ya an kriyòl é an fransé.

kriyòl gwiyannen fransé
mo je
to, ou (vouvwaman sengilyé) tu / vous
i, li il, elle
nou nous
zòt vous
ils, elles

Adjèktif posésif-ya an kriyòl é an fransé.

kriyòl gwiyannen fransé
mo mon / ma / mes
to / ou ton / ta / tes
so son / sa / ses
nou notre / nos
zòt votre / vos
leur / leurs

Konparatif dé pronon pèrsonèl gwiyanè vizavi dé ròt kréyòl :

gwiyannen lwizyanen grénadjen morisyen séchélwa rényonen gwadloupéyen ayisyen martinikè sent-lisyen
mo mo mwen mo mo/mon mwen/mi mwen/an mwen mwen/man mwen
to / ou (politès) to/vou ou to / ou (politès) ou ou ou ou ou ou
li/i li/ça i li i li i li i i
nou nou nou nou nou nou nou nou nou nou
zòt vou/zòt zòt zòt zòt zòt zòt zôt zòt zòt
zòt zòt zòt yo yo yo yo

Détrwè palò an gwiyannen

Fransé Gwiyannen Prounonsyasyon
se débattre (débrouillard) djoubaté djou-ba-té kò
une chose bèt-a bè-ta
ciel syèl-a syè-la
eau dilo di-lo
devant divan di-van
feu difé di-fé
terre latè la-tè
homme wonm ou-on-m (an roun-sèl sylab)
monsieur mouché mou-ché
gars boug bou-g
femme fanm fan-m
garçon tiboug, (tiwonm, rarman itilizé) ti-bou-g
fille tifi ti-fi
enfant timoun ti-mou-n
manger manjé man-jé
boire bwè bouè (synérèse)
vouloir
devoir divèt di-vè-t
grand gran
petit piti / ti
adulte granmoun gran-mou-n
nuit lannwit lan-nwi-t
jour jou jou
se promener pronmennen kò pron-men-nen
promenade pronmnen (pron-m)-(nen)
mal élevé malélivé ma-lé-li-vé
coup / coup de poing tchòk
frappe-le bay li (fouté l'oun tchòk)
avoir gen, ganyen/gannyen gen comme gain, gan-nyen
savoir savé sa-vé
dans landan, annan, andan lan-dan, an-nan, andan
dedans andidan, ofon an-di-dan, o-fon
dehors dérò dé-rò
sur asou a-sou
en l'air anlè an-lè
eux
parole palò

pa-lò

"ò" sa prounonsé kou "o" di mo "or" an fransé

moi, je mo mo kou "mots" an fransé
toi, tu to Sa prounonsé kou "tôt" an fransé
il / elle i, li
nous nou
vous zòt
ils / elles

Not ké référans

  1. Kréyòl : guide pratique de conversation en créole guyanais par Roseline Jadfard.

Wè osi

Artik konnègs

Lyannaj ègstèrn