1244 : Diférans ant vèrsyon
Contenu supprimé Contenu ajouté
Created page with "Sa paj ka konserné lannen '''1244''' di kalandriyé julyen. == Évènman == == Fondasyon an 1244 == Nésans an 1244 == == Désè an 1244 == == Nòt ké référans == ==..." |
Aucun résumé des modifications |
||
Lign 1 : | Lign 1 : | ||
Sa paj ka |
Sa paj ka konsèrné lannen '''1244''' di kalandriyé julyen. |
||
== Évènman == |
== Évènman == |
||
=== Lafrik === |
|||
* 12 novanm : soultan marinid-a Muhammad ben Abd al-Haqq sa asasiné. |
|||
* O Marok, Marinid-ya, konfédérasyon di Bèrbèr Zénèt, ka ménasé Meknès. Saïd, siksésò di kalif Almohad Abd el-Ouahid II, ka arété tanporèrman yé progrésyon. Muhammad ben Abd al-Haqq sa tchwé pa roun ofisyé dé mils di mèrsénèr krétchen. So frè Abû Yahyâ ka siksédé li é ka konkéri Meknèsen 1245. |
|||
== Fondasyon an 1244 |
|||
* Séville, Ceuta, Tlemcen é Meknès ka roukonnèt sizrennté-a di Yahyâ, souvren hafsid di Tinis o détriman dé Almohad. |
|||
== Nésans an 1244 == |
|||
== |
=== Lazi === |
||
Lama tibéten Sakya Pandita (1182-1251), chèf di lékòl rélijyéz dé Sakyapa, ka randé so kò oprè di prens mongol Godan (oben Goden), piti-tiboug di Gengis Khan, annan réjyon-an di Kokonor, ki té ka déziré rousouvwè so ansègnman-yan. I ka rété à lakou-a di prens jouk so lanmò. |
|||
=== Pròch-Oryan === |
|||
* Jen : prè di sis mil kavalyé tirk di Khârezm, chasé pa Mongol-ya, ka rivé an Siri, ki ka piyé é ka ransonné lavil-ya. Khwarezmien-ya ka lansé yé kò à laso di Damas. Yé ka piyé vilaj vwézen-yan é ka sakajé vèrjé-ya di Ghouta, mè divan rézistans-a di lavil-a, yé ka dirijé yé kò bò'd Jérusalem. |
|||
== Nòt ké référans == |
== Nòt ké référans == |
||
== Lyen |
== Lyen ègstèrn == |
Vèrsyon di 24 jen 2018 à 02:32
Sa paj ka konsèrné lannen 1244 di kalandriyé julyen.
Évènman
Lafrik
- 12 novanm : soultan marinid-a Muhammad ben Abd al-Haqq sa asasiné.
- O Marok, Marinid-ya, konfédérasyon di Bèrbèr Zénèt, ka ménasé Meknès. Saïd, siksésò di kalif Almohad Abd el-Ouahid II, ka arété tanporèrman yé progrésyon. Muhammad ben Abd al-Haqq sa tchwé pa roun ofisyé dé mils di mèrsénèr krétchen. So frè Abû Yahyâ ka siksédé li é ka konkéri Meknèsen 1245.
- Séville, Ceuta, Tlemcen é Meknès ka roukonnèt sizrennté-a di Yahyâ, souvren hafsid di Tinis o détriman dé Almohad.
Lazi
Lama tibéten Sakya Pandita (1182-1251), chèf di lékòl rélijyéz dé Sakyapa, ka randé so kò oprè di prens mongol Godan (oben Goden), piti-tiboug di Gengis Khan, annan réjyon-an di Kokonor, ki té ka déziré rousouvwè so ansègnman-yan. I ka rété à lakou-a di prens jouk so lanmò.
Pròch-Oryan
- Jen : prè di sis mil kavalyé tirk di Khârezm, chasé pa Mongol-ya, ka rivé an Siri, ki ka piyé é ka ransonné lavil-ya. Khwarezmien-ya ka lansé yé kò à laso di Damas. Yé ka piyé vilaj vwézen-yan é ka sakajé vèrjé-ya di Ghouta, mè divan rézistans-a di lavil-a, yé ka dirijé yé kò bò'd Jérusalem.