1244 : Diférans ant vèrsyon

Di Wikipédja
Contenu supprimé Contenu ajouté
PouLagwiyann (kozman | kontribisyon)
Created page with "Sa paj ka konserné lannen '''1244''' di kalandriyé julyen. == Évènman == == Fondasyon an 1244 == Nésans an 1244 == == Désè an 1244 == == Nòt ké référans == ==..."
 
PouLagwiyann (kozman | kontribisyon)
Aucun résumé des modifications
Lign 1 : Lign 1 :
Sa paj ka konserné lannen '''1244''' di kalandriyé julyen.
Sa paj ka konsèrné lannen '''1244''' di kalandriyé julyen.


== Évènman ==
== Évènman ==
=== Lafrik ===
* 12 novanm : soultan marinid-a Muhammad ben Abd al-Haqq sa asasiné.


* O Marok, Marinid-ya, konfédérasyon di Bèrbèr Zénèt, ka ménasé Meknès. Saïd, siksésò di kalif Almohad Abd el-Ouahid II, ka arété tanporèrman yé progrésyon. Muhammad ben Abd al-Haqq sa tchwé pa roun ofisyé dé mils di mèrsénèr krétchen. So frè Abû Yahyâ ka siksédé li é ka konkéri Meknèsen 1245.
== Fondasyon an 1244


* Séville, Ceuta, Tlemcen é Meknès ka roukonnèt sizrennté-a di Yahyâ, souvren hafsid di Tinis o détriman dé Almohad.
== Nésans an 1244 ==


== Désè an 1244 ==
=== Lazi ===
Lama tibéten Sakya Pandita (1182-1251), chèf di lékòl rélijyéz dé Sakyapa, ka randé so kò oprè di prens mongol Godan (oben Goden), piti-tiboug di Gengis Khan, annan réjyon-an di Kokonor, ki té ka déziré rousouvwè so ansègnman-yan. I ka rété à lakou-a di prens jouk so lanmò.

=== Pròch-Oryan ===
* Jen : prè di sis mil kavalyé tirk di Khârezm, chasé pa Mongol-ya, ka rivé an Siri, ki ka piyé é ka ransonné lavil-ya. Khwarezmien-ya ka lansé yé kò à laso di Damas. Yé ka piyé vilaj vwézen-yan é ka sakajé vèrjé-ya di Ghouta, mè divan rézistans-a di lavil-a, yé ka dirijé yé kò bò'd Jérusalem.


== Nòt ké référans ==
== Nòt ké référans ==


== Lyen ekstern ==
== Lyen ègstèrn ==

Vèrsyon di 24 jen 2018 à 02:32

Sa paj ka konsèrné lannen 1244 di kalandriyé julyen.

Évènman

Lafrik

  • 12 novanm : soultan marinid-a Muhammad ben Abd al-Haqq sa asasiné.
  • O Marok, Marinid-ya, konfédérasyon di Bèrbèr Zénèt, ka ménasé Meknès. Saïd, siksésò di kalif Almohad Abd el-Ouahid II, ka arété tanporèrman yé progrésyon. Muhammad ben Abd al-Haqq sa tchwé pa roun ofisyé dé mils di mèrsénèr krétchen. So frè Abû Yahyâ ka siksédé li é ka konkéri Meknèsen 1245.
  • Séville, Ceuta, Tlemcen é Meknès ka roukonnèt sizrennté-a di Yahyâ, souvren hafsid di Tinis o détriman dé Almohad.

Lazi

Lama tibéten Sakya Pandita (1182-1251), chèf di lékòl rélijyéz dé Sakyapa, ka randé so kò oprè di prens mongol Godan (oben Goden), piti-tiboug di Gengis Khan, annan réjyon-an di Kokonor, ki té ka déziré rousouvwè so ansègnman-yan. I ka rété à lakou-a di prens jouk so lanmò.

Pròch-Oryan

  • Jen : prè di sis mil kavalyé tirk di Khârezm, chasé pa Mongol-ya, ka rivé an Siri, ki ka piyé é ka ransonné lavil-ya. Khwarezmien-ya ka lansé yé kò à laso di Damas. Yé ka piyé vilaj vwézen-yan é ka sakajé vèrjé-ya di Ghouta, mè divan rézistans-a di lavil-a, yé ka dirijé yé kò bò'd Jérusalem.

Nòt ké référans

Lyen ègstèrn