1675

Di Wikipédja
28 jen : batay di Fehrbellin.

1675 sa roun lannen koumin ki ka koumansé oun mardi.

Évènman[chanjé | Chanjé wikikod]

  • 5 jen : Jacques Duchesneau de la Doussinière ké d'Ambault ka divini entandan Nouvèl-Lafrans.
  • 5 jen : pronmyé frap di lanmonnen an dilò atè Mègsiko.
  • 20 jen : koumansman di « Lagèr di rwè Philippe » kont Endjen-yan, o Massachusetts (finisman an ògtòb 1676).
  • 2 out : atak di Brookfield (Connecticut) pa Endjen-yan.
  • 17 out : lanmò di Mourad II Bey. Koumansman di roun lagèr sivil atè Tinis ki ka antrennen lentèrvansyon-an dé Tirk di Laljèr (1686).
  • 26 out : rivé atè Surate de François Baron, dirègtò di Konpagni fransé-a dé Lenn oryantal. Li ka éfòrsé so kò di òrgannizé koumèrs fransé-a ké Lenn-yan (1675-1681).
  • 27 out : signatir di Akò-a di Strasbourg, ant Rwayom di Lafrans ké Sen-Lanpir ronmen jèrmannik asou lentèrdiksyon-an dé bal anpwazonnen.
  • 11 novanm : nòvyenm gurû sikh Teg Bahadur sa asasiné pa lanprò-a Aurangzeb. Gurû Gobind Singh ka divini dizyenm gurûs di sikhism. An 1699 li ka fondé oun fratèrnité ki armé é égalitèr, Khālsā. Rézistans-a Sikh kont Moghol-ya ka entansifyé so kò an Lenn.
  • 16 désanm : batay di Great Swamp. Masak di 350 Narragansett prè di South Kingstown (Rhode Island).
  • Koumansman di règn di Andriamasinavalona, rwè di l’Imerina, atè Madagascar (finisman an 1710).
  • Koumansman di règn di Chey Chettha IV, rwè di Kanbòdj. Annamit-ya ka profité di lagèr sivil-a pou anparé yé kò dé fò di Saigon, di Gobieh é di Nam-Vang (Phnom-Penh).

Nòt ké référans[chanjé | Chanjé wikikod]

Lyen ègstèrn[chanjé | Chanjé wikikod]