1797

Di Wikipédja

Sa paj ka konsèrnen lannen 1797 di kalandriyé grégoryen.

Évènman[chanjé | Chanjé wikikod]

  • 4 févriyé : roun tranmman di latè ka fè 41 000 vigtim atè Quito.
  • 18 févriyé : Gran-Brétangn ka anparé so kò di zil èspagnòl-a di Trinité.
  • 3 mars : rivé dé misyonnè di London Missionary Society (LMS) atè Tayti.
  • 4 mars : koumansman di prézidans fédéralis-a di John Adams atè Létazini (finisman an 1801).
  • 17 - 30 avril : léchèk di roun atak britannik kont Puerto Rico.
  • 24 mè : navigatò britannik-a James Wilson ka dékouvri zil-ya Gambier an Polinézi fransé.
  • 27 Mè : Lanmò di Gracchus Babeuf. Li té fòrmen « Konjirasyon dé Égal » kont Dirègsyon-an é fika ègzékité. So lidé-ya ka enspiré roun kouran di pansé, « babouvism »-an, ki ka préfigiré kouminism-an ké lannarchism-an.
  • 17 jen : chah di Pèrs Agha Muhammad sa asasinen pa so sèrvitò-ya. Koumansman di règn di Fath Ali Chah, chah di Pèrs (finisman an 1843).
  • 3 jwiyé : atè Lenstiti-a di Lafrans, Talleyrandre ka pran roun projè di Choiseul ki ka réklanmen sésyon-an di Léjip-a à Lafrans-a. A di rouvri larout-a dé Lenn pou roujwenn alyé-a Tippoo-Sahib, soultan di Mysore.
  • 28 out : trété anmérikanno-tinizyen.

Nòt ké référans[chanjé | Chanjé wikikod]

Lyen ègstèrn[chanjé | Chanjé wikikod]

Wè osi[chanjé | Chanjé wikikod]